Äktenskapets sakrament – mer än en vigsel, mer än ett tillstånd!

Amoris Laetitia (2016) tar upp Kyrkans syn på äktenskapets sakrament som den utvecklats fram till konciliet och därefter. ”Äktenskapets sakrament är inte en social överenskommelse, en tom ritual eller bara ett yttre tecken på ett åtagande”, skriver påven Franciskus i kapitlet Äktenskapets sakrament (71-75).          Kristi gåva till makarna är inte begränsad till samtycket och fullbordandet utan fortsätter att vara med makarna i hela deras liv. Äktenskapet är, som också Johannes Paulus II säger, en livsgemenskap i kärlek (Familiaris Consortio, 56) och förmedlar nåd som ett äkta sakrament, grundat i dopet. I Casti Connubii (1930, § 110) liknar Pius XI äktenskapet vid eukaristin, vars verkningar finns kvar också sedan mässan avslutats. Det var en profetisk markering av påven. Det är denna sakramentssyn som präglar Kyrkan av i dag och som ger de unga en fullvärdig livskallelse som gifta.

Det märkliga är att det finns unga katoliker som även i dag bär med sig en äldre och mer juridisk syn på det äktenskap de vill förbereda. De har förmodligen ärvt den av sina föräldrar, eller deras föräldrar, att vissa krav måste uppfyllas, som att vara döpt och konfirmerad, och ”ha papper på saken”. Man tycker fortfarande bland några av dessa unga att det är viktigare än något annat att ”prästen viger dem” och välsignar ringarna.

Hela perspektivet att de är de själva som är officianterna, visserligen inte de enda, eftersom den Helige Ande förenar dem, och viger sig – ”inför Gud i Kyrkans gemenskap”- lyser med sin frånvaro. Bristerna i en sådan inställning stannar tyvärr inte där: det påverkar synen på konfirmationen. ”Om jag inte är konfirmerad kan jag aldrig gifta mig – som katolik”! Man lever i tron att vissa juridiska krav finns och att den verkliga katolska identiteten ligger i att uppfylla dessa formella krav. Det stämmer ju men i själva verket ligger ”identiteten” i en mycket djupare acceptans av sakramentet som en gemenskap med varandra och Gud i livslång trohet. Kärleken är kraften. Kärleken övervinner svagheterna. Det är det Kyrkan vill säga. Hon är mer pastor än domare. Hon är modernare än många fått lära sig!

Diakon Göran Fäldt