De heliga tre Påskdagarna Triduum Sacrum år 2016

zmartwychwstaly

Ur Stiftets Ordo (liturgiska kalender) 2014-2015

Kristus har framför allt genom sitt påskmysterium, då han med sin död tillintetgjorde vår död och med sin uppståndelse förnyade livet, fullkomligt genomfört återlösningen av människan och förhärligat Gud. Därför är de heliga tre påskdagarna till åminnelse av Herrens lidande och uppståndelse hela kyrkoårets brännpunkt och höjdpunkt. AC 18.

Genom att fira påskens heliga tre dagar, Triduum sacrum, det vill säga Brudgummens död, begravning och uppståndelse, vill Kyrkan, hans Brud, göra hans övergång från denna världen till Fadern (Joh 13:1) närvarande och låta den gå i fullbordan. Påskfastan under de två första dagarna av detta Triduum ska hållas strikt. Kyrkan fastar enligt fornkyrklig sed därför att Brudgummen tagits från henne. Långfredagen ska överallt iakttas som faste- och abstinensdag, och denna fasta bör lämpligen utsträckas också till påskaftonen, så att Kyrkan med öppet och upplyft sinne kan nå fram till påskdagens glädje. SC, 110.

 

Skärtorsdagen

Med Mässan på Skärtorsdagens kväll inleder Kyrkan Triduum sacrum och vill ihågkomma den sista måltiden, när Herren Jesus älskade de sina som var här i världen intill det yttersta: i den natt, då han blev förrådd, offrade han sin Kropp och sitt Blod under brödets och vinets gestalter till Fadern och gav detta åt sina lärjungar till föda, med uppdraget till dem och deras efterföljare att frambära samma offer till hans åminnelse. Allt ska göras för att understryka mysterierna i denna Mässa: instiftelsen av Eukaristin, instiftelsen av prästämbetet samt Herrens bud om broderlig kärlek. Allt detta ska beröras i homilian (predikan).

Före Mässan ska tabernaklet vara tomt. Hostiorna för församlingens Kommunion ska konsekreras under denna Mässa. Man konsekrerar tillräckligt mycket bröd för Kommunionen i dag och följande dag.

Vigvattenskålarna ska vara tomma.

Man avdelar ett kapell för reservationen av det Allraheligaste Sakramentet. Det smyckas på lämpligt sätt, så att bön och meditation underlättas. Sakramentet ska förvaras i ett låst tabernakel. Det får aldrig exponeras i monstrans. Tabernaklet eller custodian får inte ha formen av en grav. Man ska undvika själva ordet ”grav”; repositionskapellet är inte inrett för att symbolisera ”Herrens begravning” utan för att förvara Herrens Kropp för Kommunionen vid Långfredagens liturgi.

Under Skärtorsdagens Gloria ringer man i klockorna.

Efter Gloria används de inte mer förrän under påskvakan.

Tvagning av fötterna på några utvalda personer äger traditionellt rum denna dag som ett uttryck för Kristi tjänande kärlek, ty han kom ”inte för att tjänas utan för att tjäna”. Denna tradition bör bevaras och förklaras i sin ursprungliga innebörd. (Jfr. Påven Franciskus brev, 20 dec. 2015).

Efter bönen efter Kommunionen formerar man sig till procession. Denna går genom kyrkan och följer det Allraheligaste Sakramentet till repositionstabernaklet. Först går korsbäraren, följd av ljusbärare och rökelse. Under tiden sjunger man Pange lingua eller motsvarande sång som handlar om Eukaristin.

Församlingen inbjuds att dröja kvar i kyrkan efter kvällsmässan under en del av natten för att tillbe det Allraheligaste Sakramentet på tillbörligt sätt under denna högtidliga reservation. Under tillbedjan kan man lämpligen läsa Jesu avskedstal ur Johannesevangeliet (kap. 13-17). Efter midnatt ska tillbedjan ske utan högtidliga former, med tanke på att Långfredagen.

Efter Mässans slut avkläds altaret, medan en lektor reciterar psalm 22 i Psaltaren. Man övertäcker lämpligen kyrkans kors med en röd eller violett duk, såvida detta inte redan skett före femte söndagen i fastan.

Det är inte tillåtet att tända ljus inför helgonens bilder.

De som deltagit i kvällsmässan ber ingen vesper.

 

Långfredagen

Det är önskvärt att man gemensamt firar läsningsgudstjänsten och laudes på Långfredag och Påskafton enligt ”Kyrkans dagliga bön”. Detta officium, som tidigare kallades Tenebrae, bör bevara sin ställning i folkets medvetande som en betraktelse över Herrens lidande, död och begravning i väntan på att hans uppståndelse ska förkunnas.

Långfredagen är faste- och abstinensdag. Se förklaring i kalendern.

På den dag då ”vårt Påskalamm, Kristus, blev slaktat” ihågkommer Kyrkan hur hon föddes ur Kristi sida när han somnade in i döden på Korset. Hon betraktar sin Herres och Brudgums lidande, hyllar hans Kors och ber för hela världens frälsning.

Enligt urgammal sed firar Kyrkan i dag inte Eukaristin; Kommunionen utdelas till de troende endast under passionsgudstjänsten (kl. 15.00). Dock kan man när som helst under dagen bära ut Kommunionen till de sjuka som är förhindrade att delta i denna gudstjänst.

Denna dag är det strängt förbjudet att fira sakramenten, med undantag av boten och de sjukas smörjelse. Begravning kan ske, men utan sång och utan orgelspel och klockringning.

Långfredagen till åminnelse av Herrens lidande är obligatorisk botgöringsdag för hela Kyrkan, och den ska iakttas med fasta (= tillåtet att äta två mindre mål som frukost och något på kvällen, samt en enkel måltid mitt på dagen) och abstinens (=inte äta kött i någon form).

Man ska strikt iaktta ordningen för gudstjänsten till åminnelse av Herrens lidande (ordets gudstjänst, korsets hyllning, Kommunion), som är gammal tradition i Kyrkan. Ingen får på eget bevåg införa ändringar.

Altaret ska vid gudstjänstens början vara helt avklätt: inga altardukar, inget kors, inga ljus. Prästen och assistenterna går till altaret under tystnad och utan sång. Prästen och assistenterna bugar sig för altaret och lägger sig raklånga på golvet: denna gest, som är karaktäristisk för Långfredagen, ska troget bevaras som symbol för ”den jordiska människans” ödmjukhet och för Kyrkans sorg. Under intåget står församlingen upp och faller därefter på knä i tyst bön.

Passionshistorien enligt Johannes sjunges eller läses som på Palmsöndagen.

Det krucifix som ska användas vid korshyllningen ska vara tillräckligt stort och av konstnärlig halt. Endast ett krucifix ska användas för att teckenfunktionen (veritas signi) ska bli tydlig. Man håller fram korset att hyllas av varje person, eftersom den personliga tillbedjan är ett mycket viktigt inslag i denna gudstjänst. Endast om ett mycket stort antal deltar kan man tillgripa lösningen att låta hela församlingen hylla korset samtidigt.

Efter Kommunionsutdelningen bär man tillbaka ciboriet till repositionstabernaklet, där en sakramentslampa brinner. Efter gudstjänsten avkläder man altaret men lämnar kvar korset och ljusstakarna för de troende så att de kan hylla det och tillbringa en stund i meditation.

Fram till påskvakan böjer man knä inför krucifixet.

Man ska uppmuntra folkliga andakter, t.ex. korsvägsandakt, passionsprocessioner eller andakter till Marie smärtor. Texter och sånger under dessa andakter ska överensstämma med liturgins anda. Dessa andaktsövningar ska förläggas till tidpunkter som inte medför risk att de överskuggar den liturgiska gudstjänsten (dvs. kl. 15.00).

De som deltagit i Långfredagsliturgin ber ingen vesper. Completorium för söndagen.

 

Påskafton (lördag)

På påskafton dröjer Kyrkan inför Herrens grav och betraktar hans lidande och död samt hans nedstigande till dödsriket, och med fasta och bön väntar hon på uppståndelsen. Det är synnerligen önskvärt att man firar läsningsgudstjänsten och laudes gemensamt med församlingen. Där detta inte kan ske bör man fira en ordets gudstjänst eller en andakt som motsvarar dagens mysterium.

Man kan ställa fram en bild av Kristi korsfästelse, hans nedtagande från Korset eller hans nedstigande till dödsriket, bilder som illustrerar Påskaftonens mysterium, för att de troende ska kunna vörda dem, eller eventuellt en bild av den Smärtorika Modern.

Denna dag avstår Kyrkan helt från Mässoffret. Kommunionen får endast utdelas som viaticum (=för de döende). Det är inte tillåtet att fira bröllop eller andra sakrament, med undantag av boten och de sjukas smörjelse.

De troende ska undervisas om Påskaftonens särskilda karaktär.

De sedvänjor och festligheter som en gång hörde samman med den anteciperade påskvakan (välsignelse av påskmaten o dyl) ska flyttas till påsknatten eller påskdagen.

 

Påsktiden

De femtio dagarna mellan påsk och pingst firas i jublande glädje som en enda festdag, ”den stora söndagen”. Här har hallelujasången sin särskilda plats. AC, 22.

Påskdagen – Kristi Uppståndelse

Enligt urgammal sed firas denna natt som ”en Herrens vaknatt” (2 Mos 12:42) och dess vigilia ihågkommer den heliga natt då Kristus uppstod från de döda. Den betraktas som ”alla heliga vigiliors moder” (S:t Augustinus). Under den inväntar Kyrkan Herrens uppståndelse, som hon firar genom de kristna initiationssakramenten, dop, konfirmation och Eukaristi. Påskvakan har alltid i traditionen präglats av denna eskatologiska väntan på Herren.

Hela påskvakan äger rum på natten. Därför får den inte börja före mörkrets inbrott eller sluta efter gryningen till söndagen. Det kan inte tolereras att man förlägger påskvakan till den tidpunkt då man normalt firar en anteciperad söndagsmässa (dvs. på lördag kväll). Hela gudstjänsten ska firas så att den tydligt framstår som en nattlig vaka.

Det är inte tillåtet att fira Mässan utan påskvakans riter.

Påskvakan får firas också i de kyrkor och kapell där man inte haft någon gudstjänst på Skärtorsdagen och Långfredagen. Den måste däremot inte med nödvändighet firas där man har haft gudstjänst på Skärtorsdagen och Långfredagen. Den ska alltid firas i de kyrkor som har en dopfunt.

Under hela gudstjänsten är den liturgiska färgen för präster och diakoner vit.

Läsningsgudstjänsten bortfaller för dem som deltagit i påskvakan.

Påskvakan firas i följande ordning: efter lucernariet (ljuständningsbönen) och förkunnandet av påskbudskapet (första delen av vigilian), betraktar den Heliga Kyrkan de underbara gärningar som Herren har utfört för sitt folk alltifrån begynnelsen (andra delen av vigilian) ända till dess hon tillsammans med sina i dopet pånyttfödda barn (tredje delen) blir inbjuden till det bord som Herren dukat åt sitt folk, åminnelsen av hans död och uppståndelse, i väntan på hans återkomst (fjärde delen). Första delen innehåller symbolhandlingar och gester som ska utföras med sådan lugn värdighet att församlingen verkligen uppfattar deras innebörd, som understryks av inledande ord och beledsagande böner. Man bör kort orientera församlingen om den typologiska innebörden i de gammaltestamentliga läsningarna.

Så långt det är möjligt ska man göra i ordning den nya elden utanför kyrkan. Den ska vara så stor att den verkligen ”skingrar mörkret och upplyser natten”.

De liturgiska symbolerna måste vara tydliga. Därför ska man varje år använda ett enda, tämligen stort och nytt vaxljus. Detta symboliserar nämligen Kristus, världen ljus. Det välsignas med de tecken och ord som anges i missalet.

Om ingen diakon finns tillgänglig och celebranten inte kan sjunga anförtros uppgiften att sjunga Exsultet åt en kantor, som då utlämnar andra delen av invitationen (Jag ber er…) samt hälsningen Herren vare med er.

Man får aldrig läsa mindre än tre läsningar ur Gamla testamentet och under inga omständigheter får man utelämna läsningen ur Andra Mosebokens fjortonde kapitel.

Dopliturgin blir som mest tydlig när vuxendop eller åtminstone barndop förrättas. Men också om inga dopkandidater finns ska man i församlingskyrkorna välsigna dopvattnet. Där man inte har vare sig dopkandidater ller anledning att välsigna dopvatten ska man åtminstone ihågkomma dopet genom att välsigna påskvattnet, med vilken man bestänker folket efter förnyelsen av doplöftena.

Det är önskvärt att Kommunionen under påskvakan mottas under båda gestalterna, för att det sakramentala tecknet ska bli så tydligt som möjligt.

Påskvakans Mässa är en Mässa på Påskdagen. De präster som celebrerat eller koncelebrerat under natten kan göra det på nytt under dagen.

Högmässan på Påskdagen ska firas så högtidligt som möjligt. Det är lämpligt att man i dag bestänker församlingen med vatten, välsignat under påskvakan, som en botakt. Under bestänkandet sjungs antifonen Vidi aquam eller en annan psalm med anknytning till dopet. Vigvattensskålarna vid kyrkans ingång ska fyllas med detta vatten.

Påskljuset ska ha sin plats intill ambonen och vara tänt åtminstone under alla högtidligare gudstjänster under påsktiden (Mässan samt laudes och vesper till och med Pingstdagen). Efter pingst ska det ha en hedersam placering i dopkapellet (motsvarande), och dopljusen ska tändas på det. Vid begravningar ska påskljuset ställas bredvid kistan för att understryka att den kristnes död är hans egen påsk. Utanför påsktiden ska man inte tända eller ställa påskljuset i koret.

Man kan inför bruket att fira Påskdagens vesper som en dopmemoria enligt den högtidligare formen i ”Kyrkans dagliga bön” (I vol, s. 583-589). I denna gudstjänst ingår procession till dopfunten.

Förhoppningsvis ska denna inledning om påskfirandet hjälpa oss att fira Kristi lidande, död och uppståndelse med en djupare insikt om dess betydelse för vår egen uppståndelse och vårt eviga liv. Herren välsigne er alla.

Må detta påskfirande i vår församling verkligen bli ett påskfirande som det tillkommer kristna som har sin egen uppståndelse för ögonen.

Låt oss delta helhjärtat när Kristus på Skärtorsdagen ger hela sitt Gudomliga Hjärta: ”Detta är min Kropp – detta är mitt Blod”!

Låt oss besinna oss inför Kristi Kors på Långfredagen när Jesus inte sparar sig själv utan ger sitt liv för oss, sina vänner.

Må glädjen över Kristi seger på Påsknatten och Påskdagen få all oro och sorg att försvinna. Han har öppnat den eviga glädjen för dem som tror och hoppas på honom!
Kristus är uppstånden!

Ja, han är sannerligen uppstånden!
(den kristna påskhälsningen från Påsknatten till Pingst)

Så firar vi Stilla Veckan 2016:

 

20 mars, söndag: PALMSÖNDAGEN

Stiftets fasteoffer tas upp denna dag

* Mässa 9.00

* Bikt 10.00

* Konfirmandundervisning 10.00 (första året: S:ta Ceciliarummet, Pater Wladek, andra året: Oratoriet, Dk Hans)

* Mässa på slovenska

* Högmässa 11.00

* Mässa på kroatiska 12.30

* Mässa på polska 14.00

* Mässa Syrisk katolsk rit 16.00

 

21 mars, måndag i Stilla Veckan

* Mässa (ingen Vesper) 18.00 OBS tiden!

* Bikt inför Påsken: 18.30

* Mässa enligt kaldeisk rit, 19.00

 

22 mars, tisdag i Stilla Veckan

* Oljevigningsmässa i Domkyrkan, Stockholm, 11.00

* Ordets Gudstjänst med Kommunion, 18.00

 

23 mars, onsdag i Stilla Veckan

* Mässa 12.00

* Mässa enligt kaldeisk rit, 18.00

* Ingen Vesper eller Tillbedjan i kväll.

 

24 mars, SKÄRTORSDAGEN

* Bikt 17.00

* Högmässa med fottvagning 18.00

* Mässa på kaldeiska 19.30

 

25 mars, LÅNGFREDAGEN

* Läsningsgudstjänst och Laudes i Repositionskapellet (Oratoriet) 8.00

* Kristi Lidandes och Döds Liturgi 15.00

* Bikt efter liturgin

* Barmhärtighetens Krona beds i Repositionskapellet efter liturgin

* Korsvägsandakt (i Vattenledningsparken om det inte finns snö – samling vid fontänen/parkeringsplatsen) 18.00

* Långfredagsliturgi syrisk rit, 17.00

* Långfredagsliturgi kaldeisk rit, 20.00

 

26 mars, lördag: PÅSKAFTONEN

* Läsningsgudstjänst och Laudes i Repositionskapellet (Oratoriet) 8.00

* Bikt 10.00

* Matvälsignelse 11.00

* Mässa kaldeisk rit, 17.00

* PÅSKVAKA OCH PÅSKNATTSMÄSSA 23.00

Kyrkoårets främsta Gudstjänst.

 

27 mars, söndag: PÅSKDAGEN

VÅR HERRES JESU KRISTI UPPSTÅNDELSE

* Mässa syrisk rit, 7.30

* Mässa 9.00

* Bikt 10.00

* Högmässa 11.00

* Mässa på kroatiska, 12.30

* Mässa på vietnamesiska 16.00

* Mässa på engelska 16.00 (Oratoriet) – INSTÄLLD

(No Mass in English today)

* Mässa i Eksjö 16.00

 

28 mars, ANNANDAG påsk – ÄNGELNS MÅNDAG

* Mässa 9.00

* Bikt 10.00

* Mässa på polska 10.00

* Högmässa 11.00

* Mässa i Vetlanda 16.00

Vi firar

Den Gudomliga Barmhärtighetens Fest

Andra Påsksöndagen

 

3 april 2016

Särskild andakt hålls i vår kyrka i samband med Högmässan kl. 11:00

 

Den 5 maj Jubelåret 2000 offentliggjordes Johannes Paulus II:s beslut att man i hela Kyrkan även liturgiskt skulle kalla den andra Påsksöndagen (Vita Söndagen) för Den Gudomliga Barmhärtighetens Söndag, så som Herren själv hade önskat enligt den Heliga Faustina. Barmhärtighetens Söndag ska inte bara vara en dag då Gud särskilt äras i sin outrannsakliga barmhärtighet, utan även en dag med nåd för alla människor, och särskilt då för syndare. Herren gav ett mycket stort löfte till dem som högtidlighåller denna högtid med att be Barmhärtighetens Novena från Långfredagen till nämnda söndag, bikta sig och ta emot den Heliga Kommunion:

”Fullständig förlåtelse för alla synder

och efterskänkande av straff”

 

Detta är en oerhörd gåva från Herren, som vi ju normalt sett endast får i dopet. Storheten i denna Barmhärtighetens Söndag ligger också i det löfte att alla, till och med de som först denna dag omvänder sig, kan genom bön få alla nådegåvor, om de är i enlighet med Guds Vilja.

Herren ville att prästerna högtidligen skulle välsigna bilden av Den Barmhärtige Jesus på denna söndag: ”Jag vill att Barmhärtighetens Söndag blir en tillflykt och ett värn för alla själar, särskilt då för arma syndare. Denna dag är min barmhärtighets innersta öppet; jag låter ett helt hav av nådegåvor flöda över de själar som närmar sig min barmhärtighets källa. Den själ som biktar sig och tar emot den Heliga Kommunionen uppnår fullständig syndaförlåtelse och efterskänkande av straff. Denna dag strömmar alla floder av Guds nådegåvor; må ingen själ vara rädd att närma sig mig, även om hennes synder vore som scharlakan… Denna helg har framkommit ur det innersta i min barmhärtighet till glädje för hela världen och är befäst i djupet av mitt förbarmande”

(Jesu ord till den Heliga Faustina)
Vår Herre Jesus Kristus vill att Barmhärtighetens Bild, såsom den uppenbarades för den Heliga Faustina, denna dag högtidligt ska välsignas och äras offentligt (d.v.s. liturgiskt under Högmässan) och att själasörjarna (prästerna) ”talar till själarna om denna Guds stora och oändliga barmhärtighet”.

För att de troende ska få del av dessa stora gåvor, som Herren vill skänka varje människa och hela mänskligheten, ska de:

– vara i nådens tillstånd (d.v.s. ha biktat sig väl och noggrant)

– uppfylla villkoren för devotionen till Guds barmhärtighet (förtröstan och verksam kärlek till nästan)

– denna dag träda fram till ”Livets Källa”, d.v.s. den Heliga Kommunionen.
Enligt dekret från den Heliga Stolen den 29 juni 2002 gäller följande för åtnjutandet av avlaten vid Barmhärtighetens Söndag:

– Fullständig avlat ges under vanliga villkor: (bikt, Kommunion och bön enligt den Helige Faderns intentioner) till de troende som, på Barmhärtighetens Söndag, i någon kyrka eller kapell deltar i bönerna till den Gudomliga Barmhärtighetens ära inför det Allraheligaste Sakramentet (utställt för Tillbedjan eller i Tabernaklet).

– Villkoret för den fullständiga avlaten är att man inte har någon dragning till synd, även venial (vanesynd).

– Till de böner som man ber gemensamt i kyrkor eller kapell (exempelvis Barmhärtighetens Rosenkrans) ska man tillägga ett Fader vår, Trosbekännelsen samt invokationen: ”Jesus, jag litar på Dig”.

– För sjömän som arbetar på skepp, de som befinner sig på flykt i krig, hemlösa i flyktingläger, drabbade av politiska omständigheter när det är utegångsförbud etc., de sjuka och dem som vårdar sjuka samt alla andra som av giltiga motiv inte kan gå till någon kyrka eller kapell på Barmhärtighetens Söndag kan även de åtnjuta den fullständiga avlaten om de helhjärtat tagit avstånd från all synd, har intentionen att gå till bikt och Kommunion så fort tillfälle ges, ber enligt den Helige Faderns intentioner samt Fader vår, Trosbekännelsen och invokationen: ”Jesus, jag litar på Dig”.

– Är det till och med omöjligt för ovannämnda personer att även be dessa böner är det tillräckligt att de andligen förenar sig med alla de troende som denna dag utför de villkor som den Helige Fadern satt upp för åtnjutandet av den fullständiga avlaten. De ska dock förena sitt lidande och sitt livs svårigheter med Frälsaren och uppoffra det till Gud tillsammans med föresatsen att, så fort tillfälle ges, uppfylla de vanliga villkoren får den fullständiga avlaten.

– Präster, särskilt de som har församlings tjänst, är förpliktade enligt dekretet att informera om Kyrkans regler angående Barmhärtighetens Söndag, erbjuda tillfälle till bikt (efter Mässa, Vesper eller under andakten till den Gudomliga Barmhärtigheten), samt leda de böner som är förknippade med denna devotion.

 

Den Gudomliga Barmhärtighetens Krona

Imprimatur 27 maj 2008

Bes om möjligt dagligen, förslagsvis kl. 15.00, särskilt på fredagar och som novena:

Långfredagen – Barmhärtighetens Söndag

Den 13 september 1935 fick den Heliga Faustina Kowalska (1905-38, 5 okt.) se en Herrens Ängel som var på väg att utföra ett fruktansvärt straff över mänskligheten. Genast kände hon sig inspirerad att offra till Fadern Hans älskade Sons ”Kropp och Blod, Själ och Gudom som gottgörelse för våra och hela världens synder”. Under det att helgonet bad bönen kunde Ängeln inte utföra straffet. Dagen därpå bad Jesus henne att med samma ord be dessa böner som vi nu känner till som Barmhärtighetens Krona

Barmhärtighetens Krona bes särskilt som novena från Långfredagen till Den Gudomliga Barmhärtighetens Fest, som firas andra Påsksöndagen, den s.k. ”Vita Söndagen”. Vid uppenbarelsen den 14 september 1935 gav Herren följande löften:

– ”Jag ska ge gränslösa nådegåvor åt de själar som vill be Barmhärtighetens Krona.

– Genom den kan du uppnå allt, om det du ber om är i överensstämmelse med min vilja.

– De själar som kommer att be med dessa ord kommer att omslutas av min Barmhärtighet för resten av deras liv och särskilt i dödsstunden.

– Om syndare ber denna Krona ska jag uppfylla deras själ med förlåtelsens frid och göra deras dödsstund lycklig.

– Prästerna bör uppmana dem som lever i synden att använda denna bön som en frälsningens sköld.

– Även den mest inbitne syndare som ber denna Krona, om så bara en enda gång, kommer att få ta emot någon nåd från min Barmhärtighet.

– Skriv, att när man ber Barmhärtighetens Krona vid en dödsbädd, så kommer jag själv att ställa mig mellan den döende och Faderns Rättvisa. Jag kommer då inte att vara Domaren, utan Frälsaren. Min oändliga Barmhärtighet kommer att omfamna den döendes själ till minne av mitt eget lidande”.

 

Inled som vanligt: Kyss rosenkransens Krucifix, gör Korstecknet med det, be Fader vår samt Var hälsad Maria och recitera den Apostoliska Trosbekännelsen:

 

Partiell. avlat (Ench. Ind. nr. 28)

Jag tror på Gud, den Allsmäktige Fadern, himlens och jordens Skapare.

Och på Jesus Kristus, Hans ende Son, vår Herre, som blev avlad genom den Helige Ande, föddes av Jungfru Maria, led under Pontius Pilatus, korsfästes, dog och begravdes, steg ner till dödsriket, uppstod på tredje dagen från de döda, steg upp till Himlen, sitter på Gud, den Allsmäktige Faderns, högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och döda.

Jag tror på den Helige Ande, den Heliga, Katolska Kyrkan, de heligas gemenskap, syndernas förlåtelse, köttets uppståndelse och det eviga livet. Amen.

 

På de ensamma kulorna före varje dekad:

Evige Fader, / vi offrar Dig Din högt älskade Sons, vår Herres Jesu Kristi Dyrbara Kropp och Blod, Själ och Gudom som gottgörelse för våra och hela världens synder.

 

Tio gånger ber man:

För Hans smärtfyllda lidandes skull, /

förbarma Dig över oss och hela världen.

 

Avsluta Barmhärtighetens Krona med att be tre gånger:

Helige Herre Gud, Helige Starke Gud, Helige Odödlige Gud, / förbarma Dig över oss och hela världen.

 

Jesus, jag litar på Dig.

(tre gånger)

 

Avsluta med: Bön vid Barmhärtighetens Timma

Blod och Vatten / som vällde fram från Jesu Hjärta som en Barmhärtighetens Källa för oss. Jesus, jag förtröstar på Dig. Du gav upp andan, Jesus, när Livets Källa vällde fram för själarna och Barmhärtighetens hav öppnades för hela världen. Livets Källa, outgrundliga Gudomliga Barmhärtighet, övertäck hela världen och utgjut Dig över oss.

Jesus, jag litar på Dig. Amen.

Novena till Den Gudomliga Barmhärtigheten

Förberedelsen inför Barmhärtighetens söndag ska vara en novena som går ut på att under nio dagar, från och med Långfredagen, be Den Gudomliga Barmhärtighetens Krona. I den Heliga Faustinas Dagbok finns också nedtecknade Jesu särskilda intentioner för varje dag under denna novena. Herren dikterade dessa för hennes eget bruk men kan med fördel användas av oss alla under denna novena. Fortsätt gärna att be denna novena under resten av året.

 

Jesus sa till den Heliga Faustina: ”Jag vill att du under dessa nio dagar ska leda själar till min barmhärtighets källa, för att de ska hämta kraft, få svalka och alla de nådegåvor som de behöver för livets mödor, särskilt i dödsstunden. Varje dag leder du till mitt hjärta en annan grupp själar och låter dem sjunka ned i min barmhärtighets hav. Och jag ska leda alla dessa själar till min Fader Hus… Varje dag kommer du att be min Fader om nåd för dessa själar genom mitt bittra lidande.”
Första dagen

”För i dag fram hela mänskligheten till mig, särskilt då alla syndare. Låt dem sjunka ned i min barmhärtighets hav, och därigenom ger du mig tröst i den bittra sorg som förlusten av själar vållar mig.”

Jesus, Du är den Barmhärtige, som har medlidande med oss och förlåter oss. Se inte till våra synder utan till den förtröstan som vi har på Din oändliga godhet, och ta emot oss alla i Ditt medlidsamma Hjärtas boning. Låt oss aldrig någonsin lämna denna boning. Vi bönfaller Dig genom Din kärlek, som förenar Dig med Fadern och den Helige Ande.

Evige Fader, se med barmhärtighetens blick på hela mänskligheten, särskilt på arma syndare. Denna mänsklighet är innesluten i Jesu medlidsamma Hjärta och visar oss Din barmhärtighet för Hans smärtas och plågas skull, för att vi må prisa Din barmhärtighets allmakt i evigheters evighet. Amen.

Be nu Den Gudomliga Barmhärtighetens Krona
Andra dagen

”För idag fram själasörjarnas, munkarnas, nunnornas, ja, alla Gudsvigdas själar till mig och låt med sjunka in i min oändliga barmhärtighet. De har gett mig kraft att hålla ut i mitt bittra och svåra lidande. Genom dem, liksom genom kanaler, rinner min barmhärtighet över mänskligheten.”

Jesus, Du den Barmhärtige, från Dig kommer allt som är gott. Mångfaldiga i oss nåden att utföra värdiga barmhärtighetsgärningar, så att de som ser på oss lovprisar barmhärtighetens Fader, som är i Himmelen.

Evige Fader, se med Din barmhärtiga blick på dem som är utvalda i Din vingård, på själasörjarnas, munkarnas, nunnornas, ja, alla de Gudsvigdas själar, låt kraften av Din välsignelse komma dem till del, och för det som Din Sons Hjärta känner för dem, för i Hans Hjärta är de inneslutna, ge dem Din kraft och Ditt ljus, så att de alltid leder andra på frälsningens vägar och att de tillsammans får sjunga din oändliga barmhärtighets ära i evigheters evighet. Amen.

Be nu Den Gudomliga Barmhärtighetens Krona
Tredje dagen

”För i dag fram till mig alla fromma och trogna själar och låt dem sjunka ned i min barmhärtighets hav; dessa själar gav mig tröst på Korsets väg, de var droppen av tröst i ett hav av bitterhet och lidande.”

Jesus, du är den Barmhärtige, som låter Dina nådegåvor i övermått komma alla till del ur Din barmhärtighets skatter, ta emot oss i Ditt barmhärtiga Hjärtas boning och låt oss aldrig någonsin komma ut ur den. Vi ber Dig om detta genom Din oändliga kärlek, den som Ditt Hjärta brinner av till Fadern i Himmelen.

Evige Fader, se med barmhärtighetens blick på de trogna själar som på Din Sons arv, och ge dem Din välsignelse för Hans smärtas och lidandes skull. Låt dem ständigt få vara under Din vård, så att de inte förlorar kärleken och den heliga trons skatt och att de med änglarnas och helgonens hela Härskara i evighet får prisa Din omätliga barmhärtighet. Amen.

Be nu Den Gudomliga Barmhärtighetens Krona
Fjärde dagen

”För i dag fram till mig hedningarna och dem som ännu inte känner mig. Under mitt bittra lidande tänkte jag också på dem och mitt Hjärta gladdes åt deras framtida iver. Låt dem sjunka ned i min barmhärtighets hav.”

Jesus, Du är medlidsam och hela världens Ljus. Ta emot i Ditt barmhärtiga Hjärtas boning de hedningar, som ännu inte känner Dig. Låt strålarna av Din nåd upplysa dem, så att också de tillsammans med oss får prisa Din underbara barmhärtighet och tillåt inte att de någonsin lämnar Ditt medlidsamma Hjärtas boning.

Evige Fader, se med Din barmhärtiga blick på hedningarnas själar och deras själar som ännu inte känner Dig men är inneslutna i Jesu medlidsamma Hjärta. Dra dem in i Evangeliets ljus. Dessa själar vet inte vilken stor lycka det är att älska Dig. Låt även dessa själar få prisa din barmhärtighets givmildhet i evighet. Amen.

Be nu Den Gudomliga Barmhärtighetens Rosenkrans
Femte dagen

”För i dag fram till mig de brödernas och systrarnas själar som är avskilda från min Heliga Kyrka och låt dem sjuka ner i min barmhärtighets hav. I ett bittert lidande slet de sönder min Kropp och mitt Hjärta, det vill säga min Kyrka. Då de återvänder i enhet med Kyrkan läks mina sår och på detta sätt ger de mig lindring i smärtan.”

Jesus, Du är medlidsam och godheten själv. Dem som ber Dig förvägrar Du inte ljus. Ta emot i Ditt barmhärtiga Hjärtas boning våra avskilda bröders och systrars själar och dra dem med Ditt Ljus till enhet med Kyrkan. Låt dem inte lämna Ditt barmhärtiga Hjärtas boning, utan låt även dem få prisa Din barmhärtighets givmildhet.

Evige Fader, se med Din barmhärtighets blick på våra avskilda bröders och systrars själar, särskilt på själarna hos dem som förspillt Din godhet, missbrukat Dina nådegåvor och envetet hållit fast vid sina fel. Se inte till deras fel utan på Din Sons kärlek och Hans bittra lidande, som Han underkastade sig för deras skull, då även de är inneslutna i Jesu barmhärtiga Hjärta. Låt även dessa själar få prisa Din stora barmhärtighet i evighet. Amen.

Be nu Den Gudomliga Barmhärtighetens Krona
Sjätte dagen

”För i dag fram till mig tysta och ödmjuka själar och små barns själar. Låt dem sjunka in i min barmhärtighet. Dessa själar liknar mest mitt Hjärta. De gav mig styrka i mitt bittra lidande då jag dog. Jag såg dem som Änglar på jorden, som kommer att vaka vid mina altaren. Jag låter hela strömmar av nådegåvor komma över dem. Min nåd kan endast en ödmjuk själ ta emot. Ödmjuka själar skänker jag min tillit.”

Jesus, Du är medlidsam och har själv sagt: ”Lär av mig, jag är tyst och ödmjuk av Hjärtat…” Ta emot i Ditt barmhärtiga Hjärtas boning alla tysta och ödmjuka själar och små barns själar. Dessa själar framkallar hela Himlens hänförelse och är särskilt älskade av den Himmelske Fadern. De är en väldoftande bukett inför Guds Tron, en doft som Gud själv tar emot. Dessa själar har en ständig boning i Ditt barmhärtiga Hjärta och sjunger oupphörligt en kärlekens och barmhärtighetens hymn i evighet.

Evige Fader, se med barmhärtighetens blick på tysta, ödmjuka själar och små barns själar som är inneslutna i Jesu barmhärtiga Hjärtas boning. Dessa själar liknar mest Din Son. Doften av dessa själar stiger upp över jorden och når ända fram till Din Tron. Barmhärtighetens och all godhets Fader, jag bönfaller Dig genom den kärlek och det behag som Du har till dessa själar att välsigna hela världen och att alla själar tillsammans får sjunga din barmhärtighets ära i evigheters evighet. Amen.

Be nu Den Gudomliga Barmhärtighetens Krona
Sjunde dagen

”För i dag fram till mig sådana själar som särskilt ärar och prisar min barmhärtighet och låt dem sjunka in i min barmhärtighet. Dessa själar har allra mest känt smärta över mitt lidande och trängt djupast in i min Själ. De är en levande avspegling av mitt medlidsamma Hjärta. Dessa själar kommer att lysa med särskild klarhet och strålglans i det kommande livet. Ingen av dem kommer att hamna i helvetets eld. Jag ska särskilt skydda var och en i dödsstunden.”

Jesus, Du är den Barmhärtige och Ditt Hjärta är Kärleken själv. Ta emot i Ditt barmhärtiga Hjärtas boning de själar som särskilt ärar och prisar det stora i Din barmhärtighet. Dessa själar är starka genom Guds egen kraft. Bland alla kval och svårigheter går de fram på livets stig i förtröstan på Din barmhärtighet. De är förenade med Dig och bär hela mänskligheten på sina skuldror. Dessa själar ska inte bli strängt dömda, utan Din barmhärtighet ska innefatta dem i dödsstunden.

Evige Fader, se med barmhärtighetens blick på de själar som ärar och prisar Din största egenskap: Din oändliga barmhärtighet, och som är inneslutna i Jesu medlidsamma Hjärta. Dessa själar är det levande Evangeliet. Deras händer är fulla av barmhärtighetsgärningar och hjärtat, överfullt av glädje, sjunger barmhärtighetens lovsång till Dig, Den Högste. Jag ber Dig, o Gud, visa dem Din barmhärtighet efter det hopp och den förtröstan som de satt till Dig. Låt i dem Jesu löfte gå i uppfyllelse, det löfte då Han sa: ”Jag ska själv skydda de själar, som ärar min oändliga barmhärtighet, i livet och särskilt då dödens timma slår, detta allt till min ära.”

Be nu Den Gudomliga Barmhärtighetens Krona
Åttonde dagen

”För till mig i dag de själar, som befinner sig i Skärseldens fängelse och låt dem sjunka ner i min barmhärtighets avgrund. Må strömmar av mitt Blod kyla den hetta de befinner sig i. Alla dessa själar har jag mycket kära, de betalar av till min rättvisa. Det är i din makt att ge dem lindring. Ta ur min Kyrkas skattkammare all Avlat och offra den för dem. O, om du kände deras lidande, skulle du ständigt offra själens allmosa för dem och avbetala deras skulder till min rättvisa.”

Jesus, Du är den Barmhärtige och Du har själv sagt att Du vill se barmhärtighet. Jag inför därför i Ditt barmhärtiga Hjärtas boning själarna i Skärselden, som är Dig så kära men som dock måste betala av till Din rättvisa. Låt de strömmar av Blod och Vatten, som rann från Ditt Heliga Hjärta, släcka Skärseldens lågor, på det att kraften av Din barmhärtighet även där må äras.

Evige Fader, se med barmhärtighetens blick på de själar som lider i Skärselden och som är inneslutna i Jesu barmhärtiga Hjärta. Jag bönfaller Dig genom Din Sons Jesu smärta och lidande och genom den bitterhet som Hans Heliga Själ överöstes med: visa Din barmhärtighet mot de själar som står under Din rättvisa blick. Se inte på dem med vrede, utan endast genom Din älskade Sons Jesu Sår, för vi tror att Din godhet och Ditt förbarmande är oändliga. Amen.

Be nu Den Gudomliga Barmhärtighetens Krona
Nionde dagen

”För idag till mig de kalla och likgiltiga själarna och låt dem sjunka ner i min barmhärtighets avgrund. Dessa själar sårar mitt Hjärta allra mest. Mest motvilja upplevde min själ i Getsemane Örtagård från kalla och likgiltiga själar. De var anledningen till att jag yttrade: ’Fader, låt denna kalk gå ifrån mig, om detta är Din Vilja.’ För dem är det sista halmstrået att fly till min barmhärtighet”.

Jesus, Du är barmhärtig, ja, Du är förbarmandet självt, jag för kalla och likgiltiga själar in i Ditt barmhärtiga Hjärtas boning. Låt dessa frusna själar värmas i Din rena kärleks eld, dessa själar som är som döda och som fyller Dig med sådan motvilja. Barmhärtige Jesus, bruka Din barmhärtighets allmakt, dra dem in i själva elden av Din kärlek och ge dem helig kärlek, för Du förmår allt.

Evige Fader, se med barmhärtighetens blick på de kalla och likgiltiga själar som är inneslutna i Jesu barmhärtiga Hjärta. Barmhärtighetens Fader, jag bönfaller Dig genom Din Sons bittra lidande och Hans dödskamp på Korset under tre timmar: låt även dem få ära Din barmhärtighets avgrund.

Be nu Den Gudomliga Barmhärtighetens Krona

Herre Jesus, må Din oändliga barmhärtighet komma över oss, vår församling och alla dem vi ber för. Amen.

S:t Franciskus Katolska Församling

Jönköping – 2016