Herrens Uppenbarelses Högtid – Epifania 6 januari 2018

Epifania är en av de stora högtiderna under jultiden då Kyrkan firar att de tre Vise männen (eller: Heliga Tre Konungar) kom och hyllade den nyfödde Konungen i Betlehem, Jesu dop samt Jesu första underverk på Marias förbön vid bröllopet i Kana.

I år firades Herrens dop, som är Kyrkans gemensamma dopfest för alla döpta, dagen därpå. Då förnyade vi våra doplöften och bestänktes med dopvatten efteråt.

På slutet av Högmässan vid Epifania brukar vi ha den s.k. Kristi konungsliga välsignelseprocession, eller Pragprocessionen, med Gråbrödraklostrets staty av Jesusbarnet av Prag. En exakt kopia av det undergörande Barnet i Prag. Statyn kommer också från karmelitkyrkan i Prag och är välsignad där.

Denna ceremoni ger uttryck för att Jesus Kristus, född av Jungfrun Maria, är Konung över allt och alla.

Ursprunget till denna procession är den stora devotion som adelsfamiljen Martinic i Prag visade. De verkade för att en procession, vilken är den första i sitt slag, skulle genomföras med Jesusbarnets staty från Vår Fru av Segerns Karmelitkyrka till de övriga kyrkorna i staden.

Den första processionen ägde rum den 14 januari 1651. Det var under dessa ceremonier som Barnet fick tillnamnet Gratiosus, dvs. Den Nådige och även fick den första guldkronan, som skänktes av Bernard Ignatius av Martinic.

Man går till fyra olika rum eller platser i byggnaden vilket representerar Kristi världsherravälde, som sträcker sig över alla fyra väderstreck, samtidigt ger detta uttryck för att välsignelsen ska omsluta alla människor.

Vid kyrkans staty av Jesusbarnet av Prag finns ett häfte i vilket man kan läsa om statyns ursprung och flera älskade böner i denna devotion.

På slutet av ceremonin ber kyrkoherden en bön till den Helige Ande att ge oss ett skyddshelgon för det nya året som ska inspirera oss till att bli allt trognare i Kristi efterföljd och som ska be för oss.

Foto: Iwona Moszczynska