Könsneutrala äktenskap – vad säger Bibeln?

Diakongoran250Kan man i dag ha olika uppfattning om vad Bibeln säger om homosexualitet? Det verkar så. Kan man i dag diskutera frågan sakligt utan stöd av kyrkan och utan konsekvens för moralläran? För att först få klarhet i vad Bibeln säger, måste man veta något om vad som står skrivet. När nu frågan om könsneutrala äktenskap införts i den svenska Äktenskapsbalken, kan man möjligen få intrycket att några personer eller grupperingar gjort en omvärdering av homosexualiteten bara utifrån ett rättviseperspektiv och ett diskrimineringsperspektiv utan djupare bibelstudier.

Men en omvärdering genom nytolkning är inte möjlig. Ingen förändring i kyrkors syn på mänskligt samliv kan ske utan studier i och förståelse av Bibeln. Om slutsatserna sedan sammanfaller med ett rättviseperspektiv så är det naturligtvis ännu bättre.

Den nya bibelförståelsen av homoerotiska förhållanden bygger på snart trettio år av framför allt nordamerikansk exegetisk forskning. All denna forskning talar om en revolutionerande omtolkning av själva sakfrågan. Bibeln säger visserligen inte mycket om homosexualitet och själva termen används aldrig i originaltexten, även om termen finns i den svenska bibelöversättningen (Bibel 2000). Men det finns ett antal texter där homosexualitet tydligt förbjuds och det är dessa som utgör problemet och som om möjligt måste ses i ett nytt ljus om det man söker är en möjlighet till omtolkning.

I Tredje Moseboken 18:22 och 20:13, i Första Samuelsboken kapitel 18, i Domarboken kapitel 19 och i Paulus första brev till Korinthierna 6: 9-10 och i första brevet till Timotheos 1:10, är formuleringarna tydligt avvisande. Var och en kan på egen hand slå upp dessa bibelställen och kontrollera vad som står där.

Den nya exegetiken (det vetenskapliga studiet av bibeltexter) vill nu peka på några andra ställen, som inte kan tolkas som fördömande på det sätt som de nyss nämnda ställen faktiskt gör. Ett sådant fall som lyfts fram är den påstådda kärleken mellan Jonathan och David i Första Samuelsboken. Exegeter vill visa att denna manliga kärlek är homosexuell och stödjer sig på satsen som säger, att Jonatan hade David kär och ”tog av sig sin mantel som han hade på sig och gav den åt David, likaså sina övriga kläder, till och med sitt svärd, sin båge och sitt bälte” (18:1-4).

Bilden av kungasonen Jonathan och den unge, vackre David, Goliats besegrare, blir en ikon för en manlig kärlek, som exegeter tidigare varit blinda för eller avsiktligt förtigit, menar man. Läs gärna hela historien! Ändå

kan man inte instämma i tolkningen.

Man pressar texten på en betydelse som inte finns. Liknande ”avklädningsscener” förekommer på andra håll, utan någon som helst antydan om kärlek mellan män. Det enda möjliga tolkningen är den tidigare, nämligen att de båda männens relation är en av vänskap och politisk enhet i skuggan av kung Saul. Till och med hos Homeros i Iliaden förekommer en sådan högtidlig ceremoni för att stadfästa ett förbund.

Två händelser i Första Mosebok kapitel 19 och i Domarboken kapitel 19 framstår som särskilt råa och uppskakande. De utspelas i Sodom vid Döda havet respektive Gibea i folkstammen Benjamins land. Det som sker är mäns försök till våldtäkt på män och genomförd våldtäkt på kvinnor.        Handlingarnas skändlighet fördöms på olika sätt genom det påföljande händelseförloppet, t.ex. Sodoms undergång. Våldtäkten i Gibea finns också återberättad i den romerske historikerns Flavius Josefs verk ”Judarnas äldsta historia” från första århundradet e.Kr.

Också andra missbruk förekom i båda städerna och det är dessa sammantagna som fördöms. De homosexuella gärningarna har naturligtvis intet att göra med vad vi i dag menar med homosexualitet, eftersom attraktion och samtycke helt saknas. Dock är det klart, att all homosexualitet på dessa platser också före våldtäkterna är otillåten, i linje med föreskrifterna i Tredje Moseboken.

Det kanske intressantaste är ändå den nya exegetikens behandling av den svåra texten i Paulus första Korinthierbrev 6: 9-19. Den är explicit negativ till homosexualitet. Men teorin är den, att Paulus uttalar sig om den form av erotiska förhållanden som kunde finnas i rollfördelningen herre – slav i den hellenistiska kulturen, som han kände väl till genom den stoiska filosofskolan i Tarsus, som ju var hans hemort.

När två av samma kön har varandra kära och ligger med varandra så är i antiken den ene aktiv (grekiskans arsenokoités) och den andre passiv (grekiskans malakos). Paulus kristna uppfattning om människors lika värde skulle då inte kunna acceptera denna skillnad mellan människor, inte ens i erotiska relationer, inte heller mellan kvinnor. Därmed skulle, teoretiskt, det vi i vår tid menar med en kärleksfull och jämlik relation mellan homosexuella, gå fri från varje fördömande. Även om Paulus faktiskt skulle syfta på herre – slav förhållandet, är texten ändå med all tydlighet vänd mot alla former av homosexualitet. Alltså är analysen upplysande men slutsatsen felaktig. Det betyder att de konsekvenser som dragits av den nya exegetiken inte har stöd i Bibelns grundmening och därför också är felaktiga.

             En av författarna till boken ”Homosexualitet i Bibeln”, fr. Jean-Baptiste Edart, kommenterar texter som av vissa av de nyare exegeterna lyft fram som tecken på möjlig erotisk praxis mellan män. Det är särskilt viktigt att inte låta sig vilseledas av bibelkunniga som genom sin profession antyder förhållanden som Bibeln med all tydlighet inte ”godkänner”.

Särskilt viktig är det att inte missförstå Johannesevangeliets verser om ”den lärjunge som Jesus älskade” i Johannes 21: 20: ”Petrus vände sig om och fick se den lärjunge som Jesus älskade, han som under måltiden hade lutat sig bakåt mot Jesu bröst”.

Jean-Bapitiste Edart säger följande (i översättning från franskan) under rubriken ”Att ligga till bords”.

”Uttrycket består av verbet ”ligga” (anakeimai) och av en sats som bokstavligen kan översättas med ”vid Jesu bröst” (en tō kolpō tou Iēsou). Verbet används ofta för att beskriva gästernas traditionella ställning utsträckta kring bordet. Johannes 6:11: ”Jesus tog brödet, tackade Gud och delade ut åt dem som låg där (anakeimenois)”, eller liknande i Johannes 12:2, ”Lasaros var en av dem som låg till bords med honom”.

På samma sätt i de andra evangelierna, se till exempel i Matteus 9:10: ”När Jesus sedan låg till bords i hans hus”. Detta verb har således inte någon känslomässig bibetydelse och än mindre en sexuell.

Satsen ger en enkel beskrivning av lärjungens plats liggande vid Jesu sida och med huvudet i höjd med Jesu bröst. Vi bekräftar detta i vers 25, då lärjungen, på Petrus tecken, måste böja huvudet bakåt för att fråga sin Mästare. Läget får honom att föra huvudet i höjd med bröstet. Ingenting pekar på någon som helst erotisk dimension. Det är att låta texten säga något som den inte vill säga. Det betyder också att man glömmer bort principen om textens ekonomi. Författaren finner det för gott att här betona närheten mellan Jesus och denne lärjunge vid ett dramatiskt ögonblick, nämligen då Judas förräderi aviseras.

Det är inte heller utan skäl som evangelisten här, ytterligare en enda gång, använder sig av ordet bröst (kolpos), som i Johannes 1:18, som anger Kristi situation i förhållande till sin Fader: ”Den enfödde Sonen, som vilar vid Guds bröst”. Han antyder därigenom att intimiteten mellan denne lärjunge och Jesus skall vara identisk med den existerande intimiteten mellan Sonen och Fadern. Detta tema utvecklas sedan i det gudomliga släktskapsförhållandet, att vara son i Sonen. Denna kommentar låter oss förstå betydelsen av själva uttrycket ”den älskade lärjungen”. Det är han som förblir i Gud och Gud i honom, liksom Ordet förblir vid Faderns bröst. Den kristne är kallad att leva av och i den trinitariska kommunionen”.

(Artikeln bygger på en bok utgiven i Frankrike av tre exegeter, en protestant och två katoliker, Innocent Himbaza, Adrien Schenker och Jean-Baptistet Edart, tidigare verksamma vid bibelstudieavdelningen vid universitetet i Fribourg. Boken är översatt till engelska och utgiven, The Bible on the Question of Homosexuality, The Catholic University of America, 2011. Den är också översatt till svenska, och granskad, men inte utgiven. Den finns i tre delar, I,II,III, under ”Texter” på www.diakongoranijonkoping.se Den som önskar kan få låna ett exemplar i A4 av diakon Göran, som gjort översättningen till svenska).

Diakon Göran Fäldt