Predikan på Kristus Konungens högtid 2017

Hes 34:11-12, 15-17; Ps 23: 1-3, 5-6; 1 Kor 15:20-26, 28; Matt 25:31-46

Kära bröder och systrar,

Under de senaste söndagarna har vi lyssnat till liknelser som handlar om att ta vara på Guds stora gåvor. Kanske minns vi liknelsen om mannen som ägde mycket men gav sina medarbetare förtroendet att förvalta talenter: ”Gör något bra med det du får och visa mig sedan vad du lyckats med, stort eller litet”, menade ägaren till talenterna. En liknelse man aldrig glömmer är den om brudtärnorna som väntade på Brudgummen som skulle leda dem in till bröllopsfesten. Hade de den olja som behövdes för att kunna hälsa Brudgummen med brinnande facklor? När vi hörde detta blev vi glada för vi insåg att vi genom dopets nåd bar detta heliga ljus inom oss.

Också den liknelsen om brudtärnorna handlade om Guds gåvor och hur sant det är att alla gåvor är till för vår egen djupaste lycka. Men den liknelsen talade också om vår stora olycka – det finna alltid sådana som är kallade men som inte blir utvalda därför att de i grund och botten är otacksamma. De bryr sig inte tillräckligt mycket om Guds gåvor.

Människor gör rätt när de ser längre än till sig själva och sina egna behov och önskningar. De som tänker på andra får något igen, mer än om de tänker på sig själva. Den här inställningen visar sig vara mycket viktigare än man kanske anar. Om vi gör det som en princip i livet att ”älska andra som oss själva” och Gud för Guds skull, som vår Skapare och Frälsare, kommer vi att se vilken skillnad det är när Människosonen, Guds Son, Herren Jesus Kristus, skiljer de onda från de goda människorna på Skapelsens sista dag. Den dagen kommer vi alla att inse att Jesus Guds Son är en Konung med makt, makt över liv och död, en frälsande makt över alla varelser som har ett ogrumlat förstånd och ett rent hjärta. Han är en rättvis och barmhärtig Konung. Han sållar bort det orätta, lögnen, förräderiet och hatet, för att Skapelsen skall återspegla den gudomliga godheten. De som gjort det goda får genom Guds välsignelse överta ett rike som förberetts för dem ”sedan världens skapelse” (Matt 25:34). Det påminner ju precis som ägaren som fördelade talenterna. ”Du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket” (Matt 25:23). Gud belönar den som vill det goda och gör det goda medan han lever, man eller kvinna, ung eller gammal: Psalmisten säger om Gud: ”Du dukar ett bord för mig i mina fienders åsyn, du smörjer mitt huvud med olja och fyller min bägare till brädden” (Ps 23:5). I Bibelns språk betyder det upplevelse av djup lycka och glädje.

Hos profeten Hesekiel visar sig Gud också vara en Gud av gränslös välvilja, godhet och omtanke: ”Jag ska själv ta hand om mina får och vårda dem” (Hes 34:11). Ser vi till formuleringarna i psalmen och hos profeten framkommer en alldeles särskild karaktär i Guds kärlek. Den är långt ifrån abstrakt, den har särskilda kvaliteter, liksom olika grader av uppmärksamhet mot dem Gud älskar.

Vi måste alltså be Gud varje dag av vårt liv att vi lever så att han välsignar oss för evigt. Vi måste ha ”hans vishet i tankarna” och inte syndens och fördärvets tankar, för de kommer att döma oss till evig olycka. Vänder vi oss till Gud med förtroende är vi räddade, ty, som Paulus säger, inspirerad av den Helige Ande: ”Ni skall få nytt liv genom Kristus” (1 Kor 15:22). Amen.

Diakon Göran Fäldt