Predikan på Vår Fru av Berget Karmel fest

Diakongoran250Kära bröder och systrar i Kristus,

De som vill fira festen Vår Fru av Berget Karmel vill framför allt betona bönens och tillbedjans betydelse i Kyrkans liv. Kontemplation över Guds ofattbara storhet och skönhet, hjärtats uttömmande av sig själv i Kyrkan som bröllopsmysterium, det är Karmels mest karaktäristiska drag.

Lilla Thérèse talar om livet i klostret i Lisieux som ett eremitiskt liv. Det är viktigt att uppfatta dessa ord av henne som Kyrkan kallat lärare i kärlekens vetenskap, knyter varje karmelitisk kallelse till profeten Elias liv och verk i den heliga historien. Hans efterföljare på 1000-talet kallade sig Marias bröder, det vill säga de sökte sig till Herrens moder som personifierar kontemplationen av Inkarnationsmysteriet. Det är Karmels bidrag till Kyrkan också i dag: att genom kontemplationen i ensamhet och tystnad, alltså i en slags total mänsklig nakenhet inför Skaparen och Förlossaren, leva i den Uppståndnes klara ljus.

Berget Karmel står alltså i traditionen som symbol för Marias upphöjdhet och skönhet liksom berget Tabor står för Kristi förhärligande men med profeten Elias som uppfordrande portalgestalt. Karmel måste vara både mariansk och profetisk. En Guds profet måste ingripa mot en världslig ledare om han genom sin ogudaktighet blir ett dödligt hot mot det folk han ska styra och regera över. Katolsk lära säger att det är moraliskt rätt att avsätta en tyrann eller en förtryckare även om denne fått sin makt av Gud. En ledare får inte missbruka sin makt. Det karmelitiska livet måste också ha ett sådant profetiskt budskap. Det eremitiska livets stränghet är nödvändigt för att människorna ska inse och förstå att Gud är Herre, Herre över liv och död, en rättfärdig och enda domare.

Maria är förebild för den sanna ödmjukheten och hjärtats renhet. Hennes unika moderskap och hennes jungfrulighet kommer alltid att inspirera de kristtrogna i bön och ödmjukt tjänande. Hon söker Sanningen som ung, den enda sanningen, den som förblir en rik källa till heligt tålamod och orubblig förtröstan. Hon är den stora förebilden för vår tids stora karmelitiska helgon, Lilla Thérèse och den heliga Elisabeth av Treenigheten. Dessa båda kompletterar varandra i kärleken till Kristus genom att var och en för sig ha en egen personlig kallelse som motsvarar deras av Gud givna natur.

De står båda för den lyssnande attityden inför Anden som talar i det fördolda och som får svar i det fördolda, i hjärtats innersta kammare vigd åt Gud. De vill efterlikna Kyrkans moder Maria som tog emot Kristus i sitt hjärta och i sin själ redan innan hon tog emot honom i sin moderliga kropp, som påven Leo (+ 461) sagt.

Man kan tillämpa de sköna orden i Jesus Syraks vishet (jfr 51:13) på Marias längtan till bön och förening med Gud. Vi läser där: ”När jag ännu var ung sökte jag öppet visheten i min bön. Framför templet stod jag då och bad om den och till min sista stund är den målet för min strävan”.

Festen Vår Fru av Berget Karmel en högtid för alla som tror på Gud och som frambär sig själva som tacksägelse i kärlek. Även om vägen gått på främmande berg och i uttorkade dalar påminns de om Marias väg fram till skådandet av Guds härlighet efter hennes himmelska upptagning i hela sin person. Jesus Syrak skriver: ”Jag höll mig på raka vägar, ända från ungdomen följde jag Visheten i dess spår. En kort tid lyssnade jag och tog emot, och stor var den lärdom jag vann”.

Liksom vi kan se utvecklingen i vingården från blomning till druvans mognad, så kan vi se de heligas själar vinna allt i enkelhetens skönhet, de som är som liljor i Sarons dal (jfr Höga v 2:1). De talar inte mycket till världen, men de avspeglar Guds skönhet och eviga härlighet. Amen.

Diakon Göran Fäldt