Sjunde Påsksöndagen – predikan i Nässjö

Diakongoran250Apg 7:55-60; Upp 22: 12-14, 16-17,20; Joh 17:20-26

Kära bröder och systrar, kära ni barn i kristna familjer.

I dag får vi återigen tacka Gud för hans stora gåva till oss alla som tror på honom: livets gåva, livet i överflöd och framför allt livet i all evighet. Jesus har nu tagit bort döden, mörkret, synden, orättvisan och hatet.

Inte så att döden, mörkret, synden, orättvisan och hatet inte finns kvar bland människor på jorden. Det finns där. Men, och, det är det som är viktigt, det behöver inte drabba oss, det behöver inte påverka oss, det binder oss inte som hjälplösa fångar under djävulens lockelser.

Nej, vår tro på Jesus som lidit, dött och uppstått till liv igen räddar oss, befriar oss och ger oss Guds stora gåvor att ta vara på, att använda med ett eget ansvar: trons gåva, hoppets gåva och kärlekens gåva!

Jesus säger i sin bön till Fadern: Jag ber för alla som genom mina apostlars ord tror på mig. ”Jag ber att de skall bli ett och att liksom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss” (Joh 17:20-21). Ja, vi skall vara ett, enade, i kontakt med varandra på många olika sätt i Guds stora familj!

Tänk själva ni barn, hur glada ni blir när pappa och mamma ger er något på en namnsdag eller en födelsedag. Ni blir särskilt glada därför att ni inte har behövt göra något för att få presenten. Ni får den ändå! Ni får den därför att pappa och mamma älskar er som sina barn.

Samma sak med Gud och oss. Han ger oss de här gåvorna som är så viktiga, ja, jag kan inte tänka mig några viktigare gåvor, tron och hoppet och kärleken. De gör oss glada därför att de hjälper oss att leva ett bra liv. Vi känner oss stolta därför att Gud räknar med oss, han förväntar sig något av oss, till exempel att vi alltid ska vara beredda att hjälpa till, hjälpa fattiga, trösta sjuka, komma ihåg de gamla. Vi känner oss stolta över oss själva därför att Gud inte skulle vänta sig det goda från oss om han inte visste att vi själva kan välja att vara goda! Det är det som är vår stolthet, att Gud räknar med oss och tror på oss, litar på oss, som en fader och moder i en familj alltid litar på sina barn.

Alltså, kära familjer i Kristus! Herren är uppstånden och lever, han har uppstigit till himlen och sitter på Faderns högra sida. Han sänder Anden till oss, Anden kommer in i vårt hjärta och i vår själ och ger oss gåvor från Gud.

Och Anden och bruden, säger: ”Kom!” Och den som hör det skall säga: ”Kom!” Och den som törstar skall komma. Och den som vill skall fritt få dricka av livets vatten” (Upp 22:17). Amen.

Diakon Göran Fäldt